Historien om den wiccanska frasen "So Mote it Be" (Så må det vara)

"So Mote it Be" används i slutet av många trollformler och böner från wiccaner och hedniska grupper. Det är en ålderdomlig fras som många människor i det hedniska samfundet använder, men dess ursprung är kanske inte alls hedniskt.

Innebörden av frasen

Enligt Websters lexikon är ordet mote var ursprungligen ett saxiskt verb som betydde "måste" och förekommer redan i Geoffrey Chaucers poesi, där han använde följande replik Orden ska vara kusiner till gärningen. i sin prolog till Canterbury-berättelser .

I moderna wiccan-traditioner förekommer frasen ofta som ett sätt att avsluta en ritual eller ett magiskt arbete. Det är i princip ett sätt att säga "Amen" eller "så ska det bli".

"Så må det vara" i frimurartraditionen

Ockultisten Aleister Crowley använde "so mote it be" i vissa av sina skrifter och hävdade att det var en gammal och magisk fras, men det är mycket troligt att han lånade den från frimurarna. Inom frimureriet är "so mote it be" motsvarande "Amen" eller "som Gud vill att det ska vara". Gerald Gardner, en av grundarna av modern Wicca, tros också ha frimuraranknytningar, även om det finns en viss tveksamhet omDet är dock ingen överraskning att frasen dyker upp i samtida hednisk praktik, med tanke på det inflytande som frimurarna hade på både Gardner och Crowley.

Uttrycket "so mote it be" kan ha dykt upp för första gången i en dikt som kallas Halliwell Manuscript of Regius Poem, som beskrivs som en av de "gamla anklagelserna" i frimurartraditionen. Det är oklart vem som skrev dikten; den har passerat genom olika personer tills den hamnade i Royal Library och slutligen i British Museum 1757.

Dikten, som skrevs omkring 1390, omfattar 64 sidor skrivna i rimmande koppler på medelengelska ("Fyftene artyculus þey þer þer sowȝton, and fyftene poyntys þer þey wroȝton", översatt som "Femton artiklar de sökte där och femton punkter där de arbetade.") Den berättar historien om frimureriets begynnelse (som ska ha funnits i det gamla Egypten), och påstår att "hantverket av frimureri" kom till England.Athelstan, förklarar dikten, utarbetade femton artiklar och femton punkter för moraliskt beteende för alla frimurare.

Enligt British Columbias frimurarstuga är Halliwell-manuskriptet det "äldsta kända genuina dokumentet om frimuraryrket", men dikten hänvisar till ett ännu äldre (okänt) manuskript.

De sista raderna i manuskriptet (översatt från medelengelska) lyder som följer:

Kristus då av sin höga nåd,

Det sparar både vett och plats,

Väl denna bok att känna till och läsa,

Himlen att ha för din mede. (belöning)

Amen! Amen! Så må det vara!

Det säger vi alla för välgörenhet.